Hej mitt vinterland
Snön fortsätter att sakta falla från himmelen. Inomhus står Anna och tittar ut genom balkongdörren med ett stort leende på läpparna. Att se såhär mycket snö nere i Småland ger mej förhoppningar om hur det ser ut 65 mil norrut. Jag vet att snön har lagt sig där uppe och jag hoppas för allt jag kan att den ligger kvar. Jag vill verkligen ha en vit jul. Jag vill göra det som jag inte gjorde förra vintern, åka pulka/madrass, skidor och kanske bygga en och annan snögubbe. Gå långa promenader i soliga vinterdagar med snön som knarrar under fötterna... Ja, det är lätt att drömma sig bort. Men en sak är i alla fall säkert; varje gång jag tittar ut kan jag inte låta bli att le. Och idag har jag slängt ett och annat ögonkast ut genom fönstret. Sitter med plugget i handen men kan inte koncentrera mej och ögonen dras hela tiden till vinterlandskapet utanför fönstret.
Det har gått så långt att jag i princip lagt ner pluggandet för idag. Bussen, ner till stationen, går om tre och en halv timme ungefär. Fram tills dess är det mycket som ska göras. Det ska packas, och det är inte bara vill jag säga, slängas skräp, lagas mat, äta, diska, betala räkningar och en massa andra saker som man måste göra innan man beger sig hemåt.
Att det gått en termin redan. Det är helt sjukt. Satt och tänkte tillbaka på den här tiden en stund tidigare idag. Trots att jag känner att jag inte gjort sådär jättemycket så finns det ändå en hel del som jag varit med om. Minnen som jag aldrig kommer glömma. Bara sånna småkomentarer som kläckts på Lilla Torget i samband med grupparbeten. Något som då inte var direkt speciellt, men som jag i efterhand fortfarande skrattar åt. Det var faktiskt så illa ett tag så vi funderade på att ringa MTV och tala om att dom hade en reality-såpa om dom ville. Men efter lite mer funderande så kom vi fram till att det kanske inte direkt var specillt bra för våra framtida karriärer.
Sitter och försöker samla ork till att ta tag i packningen. Började för en stund sen men plockade fram saker i kanske fem minuter innan jag gav upp. Satte på julmusiken för att skapa bättre stämning, gick och sjöng med och bara var. Men bakhuvudet säger att jag borde plugga. Jag vet att det är tenta imorgon men har på något vis insett att det som inte sitter nu kommer jag inte lära mej heller. Så plugget läggs nog som sagt på is idag. I alla fall tills resan mot Hultsfred påbörjas. På (förhoppningsvis) tåget ska jag och Emelie sitta och diskutera lite och sen har vi några frågor till Sandra och Lina när vi kommer fram ikväll. Sen är det helt enkelt att hålla tummarna att det går bra imorgon bitti.
Just juletiden får mej också at tänka på alla personer jag träffat i mitt liv. De som stod mej nära men som nu, sakta, sakta börjar försvinna. Men också de som fortfarande står mej nära och som jag saknar otroligt mycket. Det är inte lätt att ha vänner runt om i hela Sverige och utomlands. Just att aldrig få veta när/om man får träffa dom igen. Jag hoppas att ni alla vet hur mycket ni betyder för mej och trots att kontakten inte alltid är den bästa så finns jag alltid här för er. Vidare så saknar jag min andra familj som en tok just nu. Mitt dåliga samvete bara växer. Hur jag inte håller kontakten med er längre. Jag vet inte varför det har blivit så. Nej, nästa gång jag kommer till min favorit stad så ska jag verkligen försöka hälsa på er. Och det lär bli ganska snart, jag har längtat efter att åka dit i flera månader nu.
Men nu ska vi inte avsluta det här på ett negativt sätt. Imorgon klockan 8.00 sätter sig MEM1 i FUNK:en och gör sitt bästa på tentan. Kvällen avslutas med en rejäl fest (hoppas jag på!) och jag funderar fortfarande starkt på att inte gå och lägga mej. Lördagens tågresa har jag däremot planerat att sova igenom, eller fram till Gävle. Där hoppar nämligen syrran på och tillsammans åker vi sista biten hem till Ljusne för att träffa resten av familjen. På kvällen blir det lilla julafton med Eriksson/Eklundh. Första gången på två år som jag är med så det ska bli riktigt roligt.
Känner att det idag blir en svensk textrad som rubrik. Finns en som jag verkligen tycker passar in så det får bli så idag.
Från syrrans och min promenad förra juldagen. Kanske en repris i år?
xoxo