Varför skjuter man alltid upp saker till sista sekunden?! Det är en fråga som jag ställde mej i måndags, och det var inte första gången. Måndagen vad alltså sista dagen hemma i Ljusne på några månader och det var saker som skulle göras. Men eftersom jag tänkt, i princip hela sommaren, att det kan jag göra senare, så hade jag miljoner saker att ta tag i. Det hela slutade med att jag var hemma och slängde i mej lite lunch innan det bar av  igen, och att jag slängde i mej middag på fem minuter innan Roffe kom och hämtade mej för match i Bergvik. Det är inte bra att stressa, inte sådär. Jag var uppe i varv hela tiden och kunde inte slappna av eller göra mycket rätt på plan kändes det som. Men vi vann med 6-0 och det är det viktigaste.


Back home

Gårdagens resa gick utan problem och förseningar. Handleden är öm idag men efter att först ha gjort x-antal inkast på måndagen och sen släpat en ca 30 kg väska upp och ner för tåg och trappor så är det väl inte så konstigt. Nu är det pluggdagar x3 som gäller för jag vill verkligen klara av tentan på lördag och få lägga den här kursen bakom mej. Men för att ha något att se fram emot så funderar jag på att ta en tur ut till IKEA-området under dagen också, en liten paus sådär. Måste även till BBS för att hämta min gamla tenta och se hur det gick för mej.

xoxo

Jag befinner mej i en bra aura (säger man så?.. :S) just nu. Det är bara positiva tankar i mitt huvud och jag har en känsla av att det här kommer bli en bra höst.

Onsdagens träff med Ida i Gävle började med att jag blev dyngsur när jag gick från stationen till centrum (seriöst, varför kan man inte som taxichaufför fråga om det är någon som vill hoppa av när man åker 500 m från Nian?!), jag skämtar inte. Hade uppsatt hår och det rann vatten ner i ansiktet på mej. Efter lite kik i affärerna så kom Ida, gick till Java och luncha och prata i säkert två timmar. Kom fram till att vi ska jobba tillsammans på Ladies Night! Vilket i sin tur betyder att jag har någon att kolla showen med, snacka om att vi blev glada :) Så nu jobbar jag med Emelie i Linköping och Ida i Gävle, kan inte bli mycket bättre.

Sista helgen i Ljusne för den här gången eftersom jag beger mej ner till Kalmar på tisdag. Det känns inte det minsta jobbigt utan jag längtar efter att komma ner igen. Okej, jag längtar inte efter tentan men det ska bli skönt att komma tillbaka i skolan och få lite rutin på vardagen igen. Men innan dess så väntar en heldag i Vallvik idag. Träning kl 13, klubbmästerskap i mete kl 15 och sen mat och fest på kvällen. Låter som en helt okej dag va?!

xoxo

Jag gör som jag brukar göra, skjuter upp allting. Men nu börjar tiden ta slut, om en vecka befinner jag mej om två timmar (förhoppningsvis) i Kalmar. Tills dess hade jag tänkt göra en ny design, fixa en massa kort, måste plugga mycket mer, träffa folk, packa och bara vara. Men som det känns nu får nog korten vänta, Internet är mycket snabbare hemma så laddar upp lite kort när jag återigen befinner mej i Småland.


Uppkallat efter mej? ;)

Gårdagens match var ju lite sissodär. Första halvlek kändes allt som kaos och vi spelade inte alls bra. Ryckte upp oss i andra och tack och lov lossnade målskyttet. När det kanske var en kvart kvar gjorde jag så en Linda Härdin = fick en boll på handleden. Inte lika illa som henne vilket jag tackar för. Med tågbyten, tenta och utlandsresa som hägrar har jag verkligen inte tid för en bryten handled. Dock är jag ganska öm idag men inte så svullen och har faktiskt kunnat använda handen en del. För ska man laga mat är det inte lätt att använda en hand, och framför allt inte bara vänster. Så jag har öppnat konservburkar på ett litet annorlund sätt idag men det gick. Vill man så kan man! Det här med att vara halvt handikappad (?) är dock inte min sak och jag hoppas att det känns bättre imorgon. Då väntar nämligen Gävle och en dejt med Ida, men redan ikväll väntas en träff med Emelie! :)

xoxo

Ibland blir jag lite sur på mej själv. Hur jag planerar och tänker på framtiden mer än nuet. För tillfället går jag och tänker på att det börjar bli bråttom med att hitta en karl för att sedan få ett jobb och så ett barn. Har nämligen sagt i många år att jag vill ha mitt första barn när jag är mellan 25 och 30. Om allt går som det ska kommer jag vara 24 när jag går ut skolan, sen ska man hitta ett jobb som man vill jobba på ett tag för att sedan kunna komma tillbaka till det efter man har varit mammaledig. Med andra ord börjar jag stressa upp mej själv fast jag inte behöver. Det i sin tur får mej att bli lite småirriterad på mej själv vilket jag då blir sur på. Ja, ni förstår väl problematiken. Så något som jag bestämt mej för att börja jobba med nu är att leva i nuet och inte tänka så mycket på framtiden.

xoxo

Så har det gått en vecka sen förra inlägget, och jag har hunnit med en del och inte bara jobb. Det blev quiz på tisdagen men jag blev besviken, en stor del berodde nog på att det började ca 40 min sent. Det var heller inte jättemycket folk som jag kände, men trevligt var det.

Torsdagen var det jobb till halv sex och sen upp till berget på kvällen. Mamma, jag, syrran, Julia och Mona åkte upp och hade det mysigt under kvällen. Final i talangtävlingen och om jag kunde sjunga hälften så bra som tjejerna så skulle jag vara riktigt nöjd. I paus blev det den obligatoriska fikan och jag gick även bakom scenen för att hälsa. Pratade en stund med Jonny, Jamina och Magnus innan det var dags att börja igen. En bra "avslutning" på sommaren och Magnus Carlsson kan verkligen sjunga, inga sura toner där inte.

Helgen har spenderats i Östergötland, men mer om det senare i veckan när mamma och pappa kommer hem med kameran.

Imorgon väntar jobb till halv sex och sen direkt iväg till träningen som börjar en halvtimme senare. Kvällen kommer avslutas med Allsång och sen känns det som om det blir tidig kväller.

xoxo