Cause this is my life, my friend, and I cant be no one else

Jag tänkte börja med att säga att jag känner mej lite stolt just nu. Hur bra tippade jag inte igår?! De tre som jag trodde det stod mellan hamnade på prispallen. Sen har jag ju varit väldigt anti detta år och klagat på de flesta låtarna. Men när jag satt i soffan hemma hos Emelie igår så blev jag faktiskt förvånad. Startfältet var inte alls så dåligt som jag förväntat mej. Det här bevisar väl att efter några lyssningar så blir det flesta låtar bättre och bättre.

Höll en extra tumme för Salem, men kände att Anna verkligen var värd det. En massa tjat om hur det kommer att gå internationellt börjar direkt efteråt. Men ärligt så tror jag inte att det betyder sådär extremt mycket vilken låt vi skickar. Tänkter man på hur det brukar se ut så är det öst-staterna som röstar på varandra oberoende låt, andra grannar som röstar på varandra och så vidare. Och jag ska väl inte ljuga, vi svenskar brukar även vi rösta på de nordiska länderna.

Så jag tror helt enkelt att vi ska sluta fundera på hur vi tror att det kommer gå i Eurovision och helt enkelt rösta på den låt som vi tycker är bäst. Sen är det ju alltid någon som säger att fel låt vann, men vad skulle en Melodifestival vara utan fel vinnare?


En värdig vinnare...


...men vart tog han vägen i poängen?

Blev smoothie till frukost, som jag har längtat, och nu tänkte jag gå ut på balkongen och njuta. När jag vaknade halv tio och var det redan tolv grader på balkongen, och jag tror inte att det är kallare nu. Blå himmel och sol, det känns verkligen som om att solen är här. Det måste bli lite plugg under dagen, men ska njuta lite först och sen blir det nog att ta med böckerna ut på ballen.

xoxo

Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()


Kommentarer


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback